onsdag 8 mars 2017

Om åldersdiskriminering - Gästinlägg

Äldre och livserfarna personers kunskaper och erfarenheter är nödvändiga att omhänderta i ett samhälle. Likaså de äldre själva när vi blir gamla.

Gästkrönikören Karin fortsätter här sin tillbakablick på hur samhället har utvecklats fram till idag.

Gårdagens inlägg "Om att manipulera den svenska befolkningstillväxten" hittar ni här. Ett stort tack till alla som kommenterat detta inlägg!

Över till Karin:

UT MED DET GAMLA OCH IN MED DET NYA!

Eller hur åldersdiskrimineringen började!

På 1950-60 talet fanns respekt för äldre och deras erfarenhet och kunskap!

Vi som växte upp då umgicks med och lärde av våra föräldrar och andra äldre släktingar.

Vi satt med medan de diskuterade politik och dagshändelser och fick en inblick i hur samhället var uppbyggt.

Vi fick lyssna på olika sidor av ett och samma problem, och att vara källkritiska.

Samt att vi fick tidigt lära oss att oavsett hur mycket man än planerade fanns det en hel del oförutsedda variabler som ingen kunde förutse.

Vi gick så att säga i "livets skola" samtidigt som vi fick faktakunskaper i skolan.

Men så kom Kårhusockupationen, Ungdomsrevolten, möjligheten för alla att studera med hjälp av studiebidrag och studielån.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=2083059

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=2046898

Helt plötsligt ansågs allt "det gamla" att vara förlegat, omodernt, otidsenligt och skulle ersättas med ungdomens teoretiska kunskaper.

Vad de unga inte insåg var att teoretiska studier ENDAST var grundkunskaper som skulle vara en ingångsport till arbetslivet och den egentliga utbildningen ute på arbetsplatsen.

Detta oavsett hur länge eller vad man studerade!

Ungdomarna flyttade till de städer som hade "högre läroverk" och Universitet, och tappade kontakten med äldre släktingar. De lyssnade mera på jämnåriga som ansåg att "gamlingarna" stod i vägen för deras egna framgångar.

Att de flesta studenterna sysslade mest med "socialt umgänge", "kårhusaktiviteter" och fritidsnöjen under studietiden, och "pluggade inför tentan" endast för att få godkända betyg är ett känt faktum.

Inte för att lära sig för livet och vara säker på att kunskapen fastnade, visar mentaliteten hos de som "pluggade" enbart för att få ett välbetalt "högstatusyrke" och en "fin titel".

40-talisterna var en stor grupp, och de var otåliga. De ville snabbt få välbetalda arbeten och höga löner, för att kunna "leva livets glada dagar". Och kunna ta del av det fritidsutbud som började finnas ute i samhället.

Deras föräldrar var första generationen som hade det bättre än sina föräldrar, och ungdomarna ville ha det ännu bättre. För "de hade högre utbildning", (rent teoretiskt).

Nu började en kampanj om att "de äldre skulle lämna plats åt de många unga arbetslösa ungdomarna". De som "hade livet framför sig och behövde komma ut i arbetslivet".

De teoretiker som hade studerat några år var fullt övertygade om att de "visste bättre" än alla "gamla stofiler" som höll fast vid gamla erfarenheter och kunskaper.

Sverige satsade mycket på forskning och framtidsvisioner, för att visa omvärlden att "vi var bättre än alla andra".

Och då passade inte den äldre generationen in. Gamlingar som försökte informera om vilka försök som tidigare gjorts och som misslyckats.

De unga "visste bättre" och skulle visa att "gamlingarna hade fel"

Nu började den verkliga kampen för "ut med det gamla och in med det nya". Sverige skulle vara ett föregångsland inom alla områden.

Det var nyutbildade teoretiker som gick direkt från skolan till chefsjobb. Helt utan praktisk erfarenhet i det yrkesområde som de skulle arbeta inom.

Arbetslivserfarenhet, yrkeskunskap och praktisk kompetens var inte viktigt längre.

Kampanjen för att "förnya Sverige" tog sig många uttryck.
Inom media styrdes allt till att passa den unga generationen.

"Gamla slagdängor" försvann från radio, och gömdes undan längst bak i Musikaffärerna.










TV-utbudet anpassades hela tiden till ungdomarnas smak och intressen.



http://www.hd.se/2005-01-28/tv-serierna-vi-minns-och-de-vi-helst-vill-glomma

http://veckorevyn.com/livsstil/19-tv-serier-fran-90-talet-som-vi-alltid-tittade-pa-efter-skolan-2/

Reklamen riktades mot de nu köpstarka ungdomarna som levde efter en "slit och släng- mentalitet".

http://www.annons.se/artiklar/begransningar-praglade-70-talets-reklamsverige


Klädmodet anpassades till ungdomarna, och det gick så långt att många äldre klädde sig "ungdomligt" för att visa att de "hängde med i svängarna"

http://moderesan.blogg.se/2011/february/1960-talet.html

http://moderesan.blogg.se/2011/march/1970-talet.html

Allt det gamla skulle förpassas till det förgångna, och vi håller på att förlora mycket kunskap och erfarenhet i Sverige.

Förtidspensionering infördes på 1970-talet och delades ut frikostigt, bara för att de yngre skulle komma in på arbetsmarknaden.

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Fortidspensionerade-och-sjukskrivna/Fortidspensionerade/

Men då det började kosta för mycket för staten fick färre och färre en möjlighet att gå i Pension tidigare.

Nu skulle vi arbeta längre för att staten ville ha in mera skattepengar, och det blev även svårare att få sjukpenning.

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Fortidspensionerade-och-sjukskrivna/Sjukskrivna/

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Temaomraden/Sjukfranvaro-och-ohalsa/Definitioner-och-vedertagna-begrepp/

Det blev svårare och svårare för äldre utslitna svenskar att få ta del av det bidragssystem som de själva varit med och betalt för.

https://www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag/socialforsakringens_historia

Det ställdes även större och större KRAV både för att få sjukpenning, arbetslöshetsersättning och omskolning.

KRAV som idag är ännu hårdare!

Regeringen har under alla år använt olika metoder för att "frisera" sin statistik, då det gäller antalet arbetslösa, sjukskrivna och hur många som finns inom "arbetsmarknadsåtgärder".

Rehabiliteringsåtgärder blev svårare att få. I stort sett "arbeta till du stupar" så att färre uppnådde Pensionsåldern.

Då allt fler blev pensionärer började Sverige ifrågasätta om det var rätt att satsa Sjukvårdsresurser på de som inte längre var "produktiva" utan bara en belastning på samhället.

Det sattes en "övre åldersgräns" då det gällde flera medicinska ingrepp.

En "mjukstart" på Ättestupan infördes.

Då Regeringen genom misslyckad politik hade problem, och upptäckte att genom att flera arbetade och därigenom satt in sina pengar i ATP-systemet, drog sig inte regeringen för att plocka ut dessa pensionspengar för att fylla på statskassan.

Idag visar sig den "politiska elitens" förakt för tidigare generationer i att pensionerna beskattas högre än lönerna för de som arbetar.

(Vi ska ju ändå dö snart).

Vad dagens politiker inte tänker på är att pensionspengarna är intjänad lön som vi avstod från, för att säkra ett drägligt liv "på ålderns höst". En förskjuten lön från våra yrkesverksamma år.

http://www.pro.se/PageFiles/137010/Pensionens%20historia.pdf

Föraktet mot allt gammalt har nästa generation ärvt, och det märks på den brist på respekt vi äldre möter.

Bara en sådan sak som att som "40+ are" bli ifrågasatt på arbetsplatser då det gäller både praktiska kunskaper och teoretiska kunskaper, även om vi precis som dagens ungdomar är både utbildade och dessutom har lång arbetslivserfarenhet och kunskap.

Idag ska gamla inte höras, inte synas och helst dö ut så fort som möjligt, för vi är inte "produktiva" och kostar bara "samhället pengar".

Men det är VÅRA PENGAR OCKSÅ, inte bara deras!

Vad Regeringen och ungdomarna glömmer är att det är VI GAMLA som hjälpte till att bygga upp Svensk Välfärd och gjort det möjligt för ungdomarna att studera och leva gott.

Vi "gamla stofiler" som lämnat över ett land, som de idag håller på att rasera i "globaliseringens namn".

Oavsett vad dagens unga tror, så kommer vi ihåg hur det vara att vara ung och naiv!

Vi gamla har också rätt att ta del av den VÄLFÄRD som vi betalt för med våra pengar, våra slitna kroppar och vår erfarenhet och kunskap.

Vi är värd mera än den "ÄTTESTUPA" som vi ser framför oss!