tisdag 29 november 2016

Om den pågående konflikten

Tidigare, innan jag förstod vad jag förstår idag, var livet mycket enklare. Det var vår demokrati mot Sovjetunionens kommunistdiktatur. Livet var enkelt och svart eller vitt. Jag slogs för den goda sidan och levde i en demokrati styrd av folkvalda politiker.

Det var inte svårt att välja sida, valet var självklart. Men jag levde i en illusion. Hjärntvättad som alla andra av MSM.

Idag när inte höger och vänster längre existerar i politiken står kampen mellan oss (folket) och det korrumperade etablissemanget. Vi lever inte, och har aldrig gjort, i en demokrati utan i en synarki. Något jag skrev om igår här.

Etablissemanget står för det som kallas "Thesis" och folket för det som kallas "Antithesis" i konfliktteorin. Det är vi mot dem idag.

Skulle konflikten eskalera ytterligare, och etablissemanget börja jaga och lagföra dissidenter, då kommer Sverige att kastas in i ett inbördeskrig. Läs vad Stefan Torssell skriver om detta här.

Ta er tid att läsa denna text i två delar som handlar om hur oliktänkande förföljs och vilka effekter det kan få för mänskligheten. Bloggaren lyfter även fram dem grandiosa narcissistiska läggningen en del personer uppvisar med sin överlägsna och föraktfulla uttryck mot en person som har en annan åsikt.

Så långt har etablissemanget kommit i sin kamp mot folket. Så kraftiga är spänningarna i samhället tyvärr.

Om vi stannar kvar i konfliktteorins värld så kommer ett tillstånd att uppstå som kallas "Synthesis", alltså ett nytt tillstånd som är en effekt av kampen.

Etablissemanget gör allt för att projicera hat mot Ryssland för att avleda vår uppmärksamhet mot deras egna manövrar. Det krävs bara att man vaknat "lite" och har basala kunskaper i geopolitik för att förstå hur absurt detta är.

Vi lever idag i ett feodalsamhälle där feodala rättigheter endast innehas av vasaller och adel i detta feodala samhälle. Vasallerna är den politiska adeln och mainstreammedias journalister och adeln är bankoligarkerna som kontrollerar sina vasaller, den politiska adeln och journalisterna, fullständigt.

Vi går mot en totalitär socialistisk diktatur som NWO innebär. Något jag skrev om här.

Frågan är bara, hur kommer vi ur detta? Hur får vi demokrati? Den demokrati jag har svurit att försvara.

Hur tar vi makten från dem som stulit den från oss för sina egna egoistiska syften utan att det skall behöva gå så långt som inbördeskrig mellan dem och oss? Hur kommer "synthesis" att se ut och vad kommer att leda till detta nya tillstånd?



Om Sverige och vår synarkistiska modell

Vi lever inte i en demokrati, inte i en demokratur och inte i en diktatur.

Vi lever i en synarki och har så gjort länge. I sekler faktiskt.

Synarki kommer från grekiskans "syn" tillsammans och "arkhe" herravälde, regering, alltså "samregering" eller "samlingsregering".

Ett totalitärt styre under bankintressens överinseende.

En professor vid universitetet i Chicago, Leo Strauss (1899-1973), lärde upp en hel generation av amerikanska statsvetare med utgångspunkt i Thomas Hobbes' lära att människan är i grunden ond och behöver styras av en överhet som skapar ordning i samhället.

Strauss var också en anhängare av Carl Schmitt, den jurist som stod för Nazidiktaturens juridiska konstruktion: ett styre genom undantagstillstånd motiverat av "terrordådet" mot Riksdagshuset i Berlin 1933.

Det gröna folkhemmet, eller rättare sagt det gröna dårhuset, är en politik som det Europeiska Arbetarpartiet (EAP), som är La Roucherörelsens politiska parti i Sverige, har bekämpat under sin drygt fyrtioåriga existens. Ur denna politiska kamp har en konkret förståelse växt fram av vilka krafter som står bakom det postindustriella samhällets aristokratiska utopi.

Det handlar om finansiella nätverk som ytterst drivs av en synarkistisk ideologi, synarkism.

Sverige har under två sekler styrts av en självutnämnd synarkistisk maktelit i strid med den svenska ingenjörs- och uppfinnartradition som med det "amerikanska" systemet i ryggen skapade förutsättningarna för vårt lands industriella framåtskridande: man behöver bara nämna namn som John Ericson, Ludvig Nobel och Ivar Kreuger.

Hur oförsonlig striden har varit mellan dessa motsatta synsätt visas skarpast av mordet på Ivar Kreuger år 1932 i Paris - den absoluta vattendelaren i 1900-talets svenska ekonomiska modell.

Tore Fredin gör i sin bok "Sverige en synarkistisk modell" från år 2006 en genomgång över hur den svenska modellen formats med många källor som referens.

Fredins genomgång visar att det hos högt uppsatta personer som Bank of Englands chef Montagu Collet Norman (1871-1950), den f.d. tyske riksbankschefen och Hitlers blivande finansminister Hjalmar Schacht (1877-1970), den amerikanske finansmannen Morgan och till sist men inte minst Wallenbergdynastins egen Marcus sr fanns en strävan att till varje pris eliminera Kreuger.

Följderna i Sverige blev en ohotad Wallenbergdynasti i samverkan med en nästan lika ohotad socialdemokrati, med en nöjd monark skymtande i bakgrunden.

Det var en industri- och utvecklingsfientlig synarkistisk ordning.

Under det andra världskriget skötte den utrikespolitiken, med Wallenbergbröderna om framträdande operatörer; efter kriget bar den fram Olof Palme och hans gröna nolltillväxtvision till regeringsmakten.

Idag har vi fått Margot Wallström som fortsätter att leka Palme och nedmontera vår välfärd. När regeringen Löfvén lånar pengar till "investeringar" innebär det att låna pengar till bidrag. Inte investeringar för nationell tillväxt i realekonomin.

Lär dig mer här om vår historia. Denna artikel är viktig! Så läs den! Du får också reda på i artikeln hur du beställer Fredins bok.

Boken är en av de bästa böcker som finns som beskriver hur Sverige tidigt började formas inför den nyfeodala stat som vi nu allt mer växer in i. Författaren hann lyckligtvis slutföra forskningen som låg till grund för denna bok innan han tyvärr avled för några år sedan.

Boken är en lättfattlig beskrivning av hur den svenska "modellen" tog gestalt redan i början av förra seklet och innehåller mängder av uppgifter som systematiskt har utelämnats i historieböcker både för bruk i skolor och akademiska studier.

Frimureriet har spelat en stor roll i händelseutvecklingen (inte bara i Sverige, utan i de flesta länder) och ett antal av bokens gestalter var aktiva inom dessa kretsar. De grundläggande synarkisterna tog hand om organiserandet av den s.k. arbetarrörelsen och pennningväsendet samt stora delar av näringslivet.

Sedan började andra ta vid och skapa "den nya människan" som skulle platsa i detta föga demokratiska system. Makarna Myrdal (Gunnar M. som hög frimurare) formade efter åratal av planläggning - i USA under 2. världskriget - den sociala ingenjörskonst som sedermera har urholkat traditionellt familjeliv genom att skattevägen tvinga fram två förvärvsinkomster för att kunna försörja en familj.

Detta skedde för att familjerna via den sortens tvång måste lämna barnen redan från späd ålder i statens händer för uppfostran och formandet av normer. Man kallade dock detta för samhällets barnomsorg för att dölja det faktum att STATEN här fick en utmärkt möjlighet att påverka unga sinnen under de första mottagliga åren före den obligatoriska skolan.

Dagens föräldrageneration har vuxit upp i detta och har förståeligt nog svårt att inse varifrån deras "värdegrunder" har kommit. Nu har de flesta accepterat att begreppet familj har ersatts av relation eller förhållande; föräldrar benämns numera som vårdnadshavare och barnen kallades för den moderna kvinnans förvärvshinder(!) i socialdemokraternas bok "Familjen i framtiden - en socialistisk familjepolitik" på 1980-talet.

Under 1980-talet hade man dessutom en av den sovjetiske "pedagogen" A.S. Makarenkos böcker som kurslitteratur för blivande förskollärare. Sverige har alltså i många år varit ett övningsfält för en smygande revolution/statskupp i intim samverkan mellan de båda nuvarande politiska blocken OCH svenska media.

Dessa senare befolkas numera både i ledande positioner och brödskrivande dito av sådana som redan i början av 1970-talet selektivt rekryterades till landets journalistutbildningar utifrån sina uttalade vänstersympatier.

Mediebranschen är alltså nära knuten till den politiska agenda som aldrig nämns för massorna, och biter alltså inte den hand som föder den. Resultatet är att den stora allmänheten inte har en aning om vad som sker i det som synes ske, vilket skapar allmän osäkerhet och oro.

Boken som jag rekommenderar är alltså en ögonöppnare för alla som orkar sticka upp skallen ovanför "lådans" begränsning, och därigenom kan få en klarare bild av sin samtid.

Kunskap är Styrka! Ju mer kunskap man skaffar, desto starkare blir man!

Köp Tore Fredins bok "Sverige en synarkistisk modell" som källa (ISBN 91-971665-3-7). Förlag: Ny Solidaritet.

Citat från länkad artikel ovan:

Sveriges framtid – Synarkism eller republikanism?

För första gången läggs sanningen om Sveriges nutidshistoria på bordet i en tydlig exposé. Det är Tore Fredin, medlem i EAP och LaRoucherörelsen sedan början av 1970-talet, som står för den bedriften, med boken "Sverige, en synarkistisk modell".

Det är också första gången som en politisk rörelse tar på sig ansvaret att sprida denna sanning i en bred politisk kampanj.

Syftet med att låta Ny Solidaritets läsare ta del av viktiga avsnitt i boken är att blåsa liv i det döda politiska klimatet i landet. Sveriges potential att bidra till utveckling och fred i världen är stor. Men den är begraven under två hundra år av intellektuellt, politiskt och socialt förtryck.

Om vi lyckas med denna politiska kampanj, kommer historien att berätta att det var här som det första seriösa steget till befrielsen av den svenska individen och nationen togs.

Att förstå historien är nyckeln till att förstå samtiden och ha förmåga baserad på kunskap att förändra den.

Vår historia skrivs för att passa maktelitens syften att kontrollera oss och för att maximera bankoligarkernas vinster. Det innebär att vår historiebeskrivning bara till delar är sann, resten är friserat eller uppdiktat. Speciellt gäller detta världsomstörtande händelser som världskrig där historien skrivs av segrarna. Dessa händelser riggas och startas av bankoligarkerna som också kontrollerar historieskrivningen efteråt.

Har du läst om detta i historieböckerna (citat från länkad artikel ovan)?

Kring Kreugers stora lån till Tyskland utspelades den politiska strid på kniven som slutade tragiskt i Kreugers död och Hitlers maktövertagande med hjälp av de bankirer som ville sätta stopp för Kreuger. Kreuger organiserade kreditflöden oberoende av bankerna, och använde dessa kreditflöden för att stärka de utsatta nationalstaternas försvarsmöjligheter mot Versaillessystemets överstatlighet.

Kreugers plan att ge ett lån till Tyskland på 125 miljoner dollar, det största statslånet någonsin, offentliggjordes i oktober 1929. Tanken med detta lån var att lösa krisen kring krigsskulderna, så att dessa inte kunde utnyttjas för missnöjesagitation av nazister och andra.

Problemet var att Kreugers plan motarbetades av de mäktiga finansintressen som ville ha Hitlerdiktaturen i Tyskland, främst företrädda av den brittiske centralbankschefen Montagu Norman, Morganintressena och den tyske riksbankschefen Hjalmar Schacht med benäget bistånd från Marcus Wallenberg sr. 

De bestämde att all utlåning skulle upphöra. Det skedde genom en massiv nedvärdering av den amerikanska aktiemarknaden, som utlöstes av att europeiska och amerikanska finanskretsar drog bort mängder av kapital från den amerikanska aktiemarknaden samtidigt som räntan höjdes - ett agerande som på en sönderspekulerad Wall Street-börs bidrog till den stora krasch som inträffade den 29 oktober 1929.

Just den dagen hade Kreuger planerat en stor emission för att få in kapital till Tysklandslånet. Kreugerpapperna föll i värde, men de föll bara med hälften jämfört med andra aktier. Kreuger kunde därför få in de pengar han behövde för Tysklandslånet. Förtroendet för Kreuger hade därigenom stärkts.

Med detta bakslag var Hjalmar Schachts möjligheter att fortsätta "verka inom systemet" begränsade. Han avgick som tysk riksbankschef, och började i stället resa runt och propagera för att Hitlers nazistparti skulle komma till makten i Tyskland.

Bankerna ville genomdriva en hårdare åtstramning och behövde Hitlers diktatur för detta. Den åtstramning av det tyska folkets levnadsstandard som Schacht genomfört under sin tid som riksbankschef räckte inte för bankerna. Med hjälp av Hitler skulle Schacht kunna upprätta en slavekonomi - en politik som skulle driva fram en krigspolitik.

Den 2 oktober 1930 anlände Schacht till New York. Temat för de 40 föreläsningar han höll under sitt besök i USA var att Tyskland var opålitligt som låntagare. Alltså borde man under inga omständigheter ge några krediter till Tyskland. Trots Schachts massiva ansträngningar, så betalade Kreuger, genom Lee, Higginson & Co, ut den resterande delen av lånet till Tyskland. Kreuger gäckade därigenom återigen Schachts och Normans planer på en finansdiktatur med Hitler vid spakarna.


Men Kreuger och hans amerikanska och franska bankallierade var fast beslutna att fortsätta långivningen till Tyskland. Ända fram till morddagen den 12 mars 1932 stod Kreuger och hans allierade för en sådan lösning. Först efter mordet lyckades man. När Wallenberg drev igenom konkursförklaringen av Kreugerföretagen bidrog det till att skapa det finansiella kaos som den nazistiska agitationen kunde utnyttja.

Efter att Ivar Kreuger undanröjts av mäktiga internationella finansintressen så slaktades hans stora industrigrupp i samverkan mellan Wallenbergklanen och Hugo Ste(i)nbeck. Familjen Kreuger nekades att låta obducera Ivar Kreugers kropp och en massiv insats av ruffel bakom kulisserna iscensattes för att gamarna skulle kunna lägga beslag på en rad livskraftiga företag.

Ivar Kreuger var under 1920-talet i USA och fick i princip order av de amerikanska bankirerna att upphöra med sina lån till olika länder eftersom han tog lägre ränta än USA-bankirernas slavräntor och därför saboterade de senares vinstmarginaler.


Kreuger ansåg dock att hans koncessioner ifråga om tändstickstillverkning i de länder han gav lån gjorde att han behövde inte lägga sina lån på samma höga nivåer som Wall Street-bankerna.

Wallenbergs brittiska dans med Hitler

Den 28 januari 1933 utnämndes Hitler till rikskansler. Han utsåg sin kungamakare Schacht till riksbankschef. Fredins bok är en väl underbyggd "anklagelseakt" mot Wallenbergdynastin och dess allierade i kungahuset och socialdemokratin för deras ideologiska och materiella stöd för Nazitysklands folkmordspolitik, inte bara den föregående inblandningen i synarkins operation att föra Hitler till makten.


Några av de lysande exempel som Fredin ger är Wallenbergs vapenhandel med Hitlers industrier, bröderna Jacob och Marcus jr.s underrättelseoperationer som gynnade både Hitlers överlevnad fram till 1945 och britternas strategiska mål att förlänga kriget tills Tyskland som nation hade krossats totalt. Sveriges och socialdemokratins totala stöd för "rashygien" och "rasbiologi" gav nazismen den "vetenskapliga" grunden för att genomföra en av historiens grymmaste utrotningar av judar, zigenare, handikappade och mentalt sjuka personer och andra "underlägsna och främmande element" i samhället. Det "neutrala Sverige" var ett hån mot mänskligheten.

Socialdemokratin har en väldigt smutsig byk att tvätta. Så smutsig att den inte går att få ren igen. Man sitter i knät på storfinansen (globalisterna) och myten om ett "arbetarparti" är just bara en myt.

Läs också Lars Berns artikel med titeln "Ser vi slutet på Sveriges historia närma sig?" här och Marcus Birros krönika med titeln "Eliten lyssnar inte på den lilla människan längre" här.

Fullt klart är att Sverige måste startas om från grunden och att den "humanitära stormakten" stället framstår som en av Europas mest tvivelaktiga och korrupta stater. En inhumanitär stormakt snarare. Om det är möjligt att göra denna omstart d.v.s.