fredag 21 augusti 2015

Om kampen mellan demokrati och värdegrundsdemokrati

Jag hade igår förmånen att få lyssna på en mycket klok, insiktsfull och vältalig kvinna, Marika Formgren, vid ett föredrag arrangerat av Fri folkbildning. Föredraget finns tillgängligt nedan, och jag rekommenderar er starkt att lyssna, för vad Marika pratar om är nämligen väldigt viktigt för att förstå Sverige av idag.


Roger Salle Sahlström har också skrivit ett blogginlägg om föredraget. Läs här.

Marika har skrivit en läsvärd essä om detta i magasinet Neo. Läs här. Hon har också idag (uppdaterat 2015-08-23) skrivit ett nytt blogginlägg som du hittar här. På denna länk kan du lyssna på hennes föredrag.

Jag avser inte citera Marika då hon är mycket, mycket kunnigare än mig, men jag vill ändå delge er mina reflektioner i stort på vad hon sade.

Den riktiga demokratin i Sverige, uttryckt i regeringsformens första kapitel nämligen att all makt utgår ifrån folket, borde självklar gälla då regeringsformen är vår viktigaste grundlag.

Så är det inte längre utan demokratin är ersatt av något Marika kallar för "värdegrundsdemokrati". Jag har tidigare skrivit om detta fast med andra begrepp här. Läs även denna bok.

Värdegrundsdemokratin har vuxit fram i Sverige inspirerad av många ideologiska strömningar, bl.a. postmarxism. Den moderne översteprästen för värdegrundsdemokratin heter Fredrik Reinfeldt som jag tidigare skrivit om många gånger på min blogg.

Vi har alltså inte en demokrati längre som den uttrycks i grundlagen, utan en "värdegrundsdemokrati" som Marika kallar det hela för. Till denna är kopplad begrepp som politisk korrekthet och åsiktskorridoren.

Avviker du från denna smala väg så riskerar du bli utfryst, bli av med jobbet, mobbad (som Marcus Birro), smutskastad och till och med misshandlad.

Marcus skrev en gång på Facebook:

"Ärligt talat. Jag har fått sparken från Solo Calcio för att jag ätit lunch i Gamla Stan idag. Som tur är hann jag aldrig få en enda krona i lön av dem. Men på riktigt... 

Jag skriver om italiensk fotboll på en sida som kickar ut mig för att jag ätit mat ihop med representanter för ett av riksdagens största folkvalda politiska partier. Jag är den skyldige. Kan någon förklara mitt brott?"

Marcus "brott" var att han som tung opinionsbildare hade avvikit från värdegrundsdemokratin och ätit lunch med några representanter från det demokratiska partiet Sverigedemokraterna.

Idag postade Marcus ett blogginlägg han kallade för "Hatet". Länk här. I detta inlägg så beskriver Marcus sina känslor om hur det känns som ledande opinionsbildare att gå emot värdegrundsdemokratin.

Igår skrev Marcus på Facebook:

"Låt oss till att börja med slå fast att Sverigedemokraterna vuxit sig väldigt starka och stora på kort tid.
 

Om dem är Sveriges största, Sveriges näst största eller landets tredje största parti spelar i sammanhanget och just i år inte särskilt stor roll.

SD växer så det knakar och den mediala och politiska eliten (vår tids Staten och kapitalet för övrigt) sitter i samma båt och gnuggar sina allt annat än framträdande geniknölar för att försöka lista ut varför det är så.

Det går väl så där.

Jag tror SD.s monumentala framgångar beror på några väldigt enkla anledningar.
 

För det första. Sverige är numera ett extremt splittrat land. Ovan nämnda mediala och politiska elit sitter i sina välmående enklaver i huvudstaden och umgås enbart med varandra. De har gjort det under så lång tid att de tappat de eventuella band tillbaka till orterna, städerna och sammanhangen de kom ifrån. 

De är inte intresserade av vad Berit, 54 funderar på när hon traskar fram på gågatan i Hallstahammar en regnig torsdag. De skiter högaktningsfullt i Berit, om de ens någon tänker på henne. Jag vet vad jag talar om. 

Jag arbetade på en av landets största tidningar under drygt sex år. Jag gjorde allt, hade två Pod-program, sände webb-tv, skrev krönikor varje vecka och skrev om italiensk fotboll, skrev om relationer och gjorde resereportage. Jag har alltså varit djupt inne i den världen.

Låt oss leka med tanken att SD just nu är Sveriges största parti. Hur kommer det sig då att jag aldrig, inte en enda gång, under alla mina år inom tv, radio och massmedia stött på en enda reporter eller journalist som sympatiserat med SD?

Och när man ser hur det gick för mig, som inte ens sympatiserar med dem utan bara åt lunch med dem men blev jagad som om jag slagit ihjäl någon, så förstår jag att de som trots allt kanske gör det håller käften.

För Sverige är ett väldigt fegt land.

Jag är av den naiva uppfattningen att det alltid är bättre att bjuda in människor till samtal om sådant man kan ha delade uppfattningar om. Jag tycker också det är osmakligt att fokusera sin politiska retorik på de allra mest utsatta, på tiggare och romer. Det är billigt. Men säg det till dem istället. Ta diskussionen! Sluta fixera er vid diskussionen om diskussionen!

Du kan ta dig till vilken förskola i Sverige som helst och få ungefär samma uppfattning. Även små barn vet att det är bra att försöka prata om det som hänt och händer istället för att sätta sig och sura i ett hörn och banka den röda spaden i skallen på Lisa bara för att hon har en gul spade. 

Men barn är barn så ibland gör de det ändå. Men att politiker svär sig samman, som ett gäng mobbare på skolgården och vänder ryggen åt demokratiskt valda företrädare och helt sonika väljer att göra avkall på sin egen övertygelse i ren desperation, är verkligen motbjudande.

Den andra delen handlar om medias roll.

Jag hoppas ni har visst överseende med att jag tar mig själv som ett bra men varnande exempel. 

Jag är ingen journalist. Jag har inte gått en enda utbildning. Jag har halkat in på många redaktioner genom åren på eventuell talang och lite tur. Jag försökte lyfta de här frågorna. Jag försökte skriva krönikor som handlade om just de människor i vårt land som inte har någon röst. 

Jag försökte lägga örat mot marken och lyssna till rösterna. Jag försökte, kort sagt, göra journalisternas arbete åt dem. Det fungerade ett tag. Tills det inte fungerade längre och jag åkte ut med skallen före. 

Det intressanta i detta sammanhang är att alla redaktioner, exakt alla, ställer sig på samma led. Hade en prisbelönad (förlåt att jag här förvandlas till Björn Ranelid) skribent fått sparken från en tidning hade de andra erbjudit honom jobb. 

Men här är alla livrädda för att få pesten skvätt på sig. 

Alltså. Har du en gång blivit stämplad som pestsmittad på en redaktion, och särskilt om pesten har något med ett av landets största partier att göra, så är du pestsmittad överallt för all framtid. 

Vad säger det om vår demokrati? Varför tror ni, kära förtvivlade redaktörer och skribenter, att SD växer så trots att jag vet att i stort sett alla av er verkligen i hjärtat hatar SD, och trots att ni använder er makt och position åt att medvetet försöka misskreditera dem så fort ni får en chans?

Jo, just därför.


Folk är nämligen inte hälften så dumma som ni tror. De ser vad ni försöker göra. Och i rent upproriskt och underbart djävulskap så röstar de på SD. Detta kombinerat med en locket-på-mentalitet rörande integrationen (inte invandringen som sådan, märk väl) under decennier, är det som, menar jag, skänkt SD den position de har just nu.


En annan sak. Det spelar ingen roll vad jag eller någon annan TYCKER om allt detta. Det är så här det ÄR. Vi måste börja se verkligheten som den är och det är ett brott mot demokratin när sju partier väljer att dra på sig dumstrut, skygglappar och borra ner alla hala halsar i marken på samma gång. Det är djupt odemokratiskt, på gränsen till bisarrt.

Jag vet att Ulf Lundell skulle bli vansinnig på mig om han läste detta men för tjugo år sedan skrev han en sång som heter Folket bygger landet. Det är så det är. 

Det som händer i Sverige just nu är att folket reagerar på det land som den politiska eliten varit med och byggt men sedan lämnat, flyttat ifrån. Jag talar om städernas förorter, landsbygden, de små orternas gråtfärdiga gågator och framtidsutsikter. 

När sedan samma folk upptäcker att de etablerade politiska partierna inte vill tala om det som finns i deras vardag och de upptäcker att ett nytt parti gör det, väljer de detta nya parti och bygger sedan landet så istället. Det är möjligen plågsamt för många av oss. Men det är så det är. Fattar ni? Det är så det ÄR. Det går inte att ljuga eller dribbla bort detta. 

Den nya mediala ordningen med tusen kanaler åt alla håll och kanter har enkelt och skoningslöst avslöjat medias fullständiga och totala nederlag rörande detta. Allt man gör blir fel. 

Man avskedar folk som skriver “fel”, man svär sig samman över alla konkurrerande gränser för att inte ge plats åt obekväma röster. 

Man hänvisar sedan nedlåtande till att de som skriver på andra forum är troll, rasister och rättshaverister. 

Media föraktar sina läsare och lyssnare. De sitter på en gyllene halvö av bostadsrätter, privilegier och välmående och kan bara stumma sitta och nysta i det trasiga nät som utgör det här landet. 

På punkt efter punkt har det politiska och mediala etablissemanget klantat sig, skämt ut sig, gjort fel val. 

Nu ser vi resultatet.

Ingen borde egentligen vara särskilt förvånad.


Marcus Birro, Författare."

Marcus är ännu ett offer för värdegrundsdemokratin. Den politiska adeln och formellt "oberoende" kritiskt granskande massmedia i en ohelig allians. Den tredje statsmakten är borta. Vi har inte längre någon fri kritisk granskande media som granskar politikerna, utan istället folket, speciellt ledande opinionsbildare som avviker från åsiktskorridoren.

Kära läsare, Sverige är sjukt. Tragedier i människors liv uppstår av denna sjuka. Marcus själv skriver på FB att han inte orkar längre, utan funderar på att lämna landet. Den demokrati vi hade är ersatt av något Marika kallar "värdegrundsdemokrati". Ett bra begrepp tycker jag själv. Men egentligen är det kanske en form av diktatur á la DDR?

Vare sig Marcus eller Marika är Sverigedemokrater. Var de står politiskt vet jag inte, och det är inte intressant. De är istället båda sanna demokrater, precis som jag själv, som anser att makten skall ligga hos folket, som det står i vår viktigaste grundlag - regeringsformen. Inte hos en politisk adel understödda av en korrupt journalistkår. För detta blir de av med jobb eller tvingas säga upp sig. Vad säger detta om Sverige av idag?

Jag kommer alltid att stå bakom sanna demokrater och försvara demokratin då jag en gång svurit att göra så. Jag skrev om detta i ett av mina första blogginlägg för snart ett år sedan.

Jag är tacksam för att sådana intelligenta och modiga personer som Marcus och Marika finns. Kan jag bidra till att få upp ögonen hos fler människor om hur illa ställt det är med demokratin i Sverige genom att förmedla deras ord till fler läsare, kryddat med mina egna reflektioner, så vill jag göra det.

För deras ord är så mycket viktigare än Stefan Löfvéns floskler. Stefan Löfvéns förtroende är borta. Något jag skrivit om här.

Nu läser Marika till högskoleingenjör för en ny karriär. Marcus, ja vad han väljer att göra återstår att se. Jag önskar all lycka i alla fall.

Till er båda, om ni läser detta, vill jag säga att ni har rätt och de har fel. Ni försvarar demokratin och den viktigaste av våra grundlagar. Och ni har idag minst väljarna i Sveriges största parti bakom er.

Förmodligen många, många fler. Svenska folket har tröttnat. Något jag skrivit om här. "May the force be with us" all i kampen mot värdegrundsdemokraterna. De skall inte vinna. Folket skall återta makten och demokratin.








.


måndag 17 augusti 2015

Om de svårväckta

Människor är olika. Vissa vaknar lätt, andra är svårväckta. Andra går inte att väcka alls. En chatt med en socialdemokrat idag på förmiddagen inspirerade mig till detta inlägg. De vanliga klyschorna om rasism i SD drogs fram (hade inte väntat annat).

Jag meddelade personen i fråga att rasistkortet är utslitet, gav honom en länk till mitt inlägg om socialdemokratin och förklarade att denna smutskastning är adopterat från Sovjetunionen av regeringen Löfvén (se mitt blogginlägg länkat ovan).

Jag svarade också på en del konstiga frågor, som vad jag tycker om Malena Ehrman? Jag svarade att hon sjunger bra och borde fokusera enbart på detta. En surrealistisk chatt minst sagt.

Personen i fråga sade att mörkrädsla infann sig vid läsande av min blogg. Inte så konstigt kanske, då sovande personer kan drabbas av nattskräck.

"Tack gode Gud att ni ALDRIG kommer att få makten i Sverige" skrev personen i chatten med mig. Gissa om personen i fråga kommer att bli besviken.

Personen i fråga har alltså inte vaknat ännu, och tror som så många andra att SD är nazistiskt därför att så har propagandan låtit (adopterad från Sovjetunionen).

En annan person ägnade en lång stund i chatten att tala om SD nazistiska rötter. Att SD idag är ett socialkonservativt parti, och att många andra partier har lika tveksamma rötter var inte intressant. Det var de bruna rötterna som betydde allt. Inte hur SD politik ser ut år 2015.

Att vänsterpartiet är kommunister  är tydligen något värt att bortse från. Likaså att socialdemokratin drev frågan om rasbiologi för bara en generation sedan och har uppenbara antisemiter i partiet, och driver en antisemitisk politik genom Bommerviksskolan (SSU) som har kapat partiet med sin vänsterextremism, Nej, det var var inte intressant. Bara SD "bruna rötter".

Intressant att notera är då att SD har inget som helst blod på sina händer, men alla -ismer har det, t.ex. kommunismen.

Det handlar om psykologi och förnekelse. Citat nedan, källa här.

"Eng: denial [dɪˈnaɪəl], denial of reality [dɪˌnaɪələvriˈæləti]; pluralis: denials, denials of reality.
Latin: de- 'av' + negare {uttal: negga´re} 'neka'; av ne- 'inte' + -ga '-ka'.

Sätt att hantera obehagliga upplevelser och föreställningar som yttrar sig i att man undviker att uppmärksamma dem, tänka på och tala om dem.

Det finns flera typer av försvar som är mer eller mindre direkt förnekande i betydelsen avvisande eller förminskande av egen skuld: 
  • Man kan förneka fakta (eng: denial of fact): "det var inte jag som började".
  • Man kan bagatellisera, förminska (eng: minimize, br eng även: minimise): "det var ju ingen större skada skedd".
  • Man kan rättfärdiga (eng: justify): "det var inte mer än rätt".
  • Man kan regrediera (eng: regress): "du bara anklagar hela tiden, det hela var ditt eget fel".
  • Man kan förneka betydelsen av det gjorda (eng: denial of impact): "det går snart över".
  • Man kan förneka avsikt (eng: denial of cycle): "det bara hände".
  • Man kan förneka att man förnekar (eng: denial of denial): "jag sa ju som det var, försök inte med mig".
Relaterade sökord: DARVOförsvarsmekanismhärskarteknikermanipulativpersonalize (4), psykoanalys,regression."

Alltså har de som ännu inte vaknat svårigheter att rent psykologiskt acceptera att verkligheten inte stämmer med det som de matats att tro är verkligheten (politisk idealism, skönmåleri m.m.) inte längre verkar stämma då någon uttrycker annan mening. Det är då som typiskt rasistkortet spelas ut.

Usch, det här blev för jobbigt! Rasist!

De allra värsta vänsterextremisterna är så uppfyllda av sina förvirrade tankar att de inte alls är mottagliga för sakargument. Exempel här och här. De är så galna att det inte går att föra en intellektuell diskussion med dem och följaktligen är det inte ens värt att försöka.

Kontentan av detta är att alla inte kan väckas då de inte vill se verkligheten som den är. Vissa vill bygga luftslott hela livet. Det är de som kommer att falla hårdast då verkligheten drabbar dem.

De mest extrema har kanske inte ens den intellektuella kapacitet som krävs för att ta emot och processa sakargument. De kommer att gå genom livet i en ständig utopisk dimma, drömmande om utopiska tillstånd som inte har ett dugg med verkligheten att göra.

Ni som läser min blogg har förmodligen vänner som är drabbade av kulturmarxistisk indoktrinering och som ni upplever antingen behöver lite hjälp för att vakna (ge inte upp dem) eller är hopplöst förlorade då de inte tänker själva. Mitt råd är, släpp dem och hjälp dem som behöver lite hjälp för att vakna att vakna i sin egen takt.

Tala om för dem att massmedia i Sverige inte är att lita på. Att de styrs av mörka krafter som lämnar centrala och kritiska frågor obesvarade och istället används för kulturmarxistisk propaganda. Som av dataföreningen diplomerad förändringsledare vet jag att ca 16% aldrig kommer att förstå behovet av förändring. Släpp dem, Ödsla ingen energi och dyrbar tid på dem. Ni vet nog vilka de är. Förändring är en jobbig process och tar tid för många.

Fokusera istället på resten (se bild nedan) och hjälp dem över tröskeln att bli ansvarstagande väljare för landets framtid. Respektera att de är tveksamma då de indoktrinerats av kulturmarxister i decennier. Ha tålamod, och gör en insats för dem och för Sverige.

Summa summarum, hjälp de som är svårväckta att vakna upp. Sveriges framtid är nämligen beroende av att fler vaknar och säger ifrån. Respektera att alla inte kommer att vakna upp. Släpp dem som är hopplösa fall. Fokusera på resten av din tid och din energi på dina vänner och bekanta som du bedömer kan vakna. För deras skull och Sveriges.





tisdag 11 augusti 2015

Om ett folk som definitivt tröttnat

Dimridåerna börjar skingras och folket går inte längre på lögnerna och den vinklade informationen i svensk kulturmarxistisk gammelmedia. Förtroendet för den politiska adeln är så lågt som det någonsin har varit. Detta hade varit mycket allvarligt om Sverige fortfarande hade varit en demokrati, men då Sverige numera är en diktatur så är det väl bara bra.

Sverige är äntligen på väg att vakna upp. Det sovande folket gnuggar sig yrvaket i ögonen. Decennier i vänsterns strypgrepp går mot sitt slut. Kommunismen sjunger på sista versen och nya socialkonservativa krafter växer så det knakar med kraften av en folkrörelse.

Det är nu så illa att Sverige inte överlever vare sig ekonomiskt eller som en trygg nation att leva i fram till 2018. Stefan Löfvén måste utlysa extraval då förtroendet för hans regering är borta. Istället känner många rent hat till den sittande regeringen. Det går inte att regera vidare Stefan Löfvén. Du är rökt och kommer att gå till historien som den sämsta statsminister som Sverige har haft, och den ende som tog sig rollen som diktator och som främste företrädare för den politiska adeln och deras olagliga konstruktion decemberöverenskommelsen och den demokratur som föregick den. Den politiska adeln är genomskådad och synad. Minst 25% av folket kräver förändring på riktigt nu!

Vi är trötta på att må dåligt och oroa oss Stefan Löfvén. Trötta på ett eskalerande våld i samhället orsakat av den sinnessjuka invandringspolitiken. Trötta på att tänka ut möjliga lösningar för att kunna fly med kort varsel utomlands när inbördeskriget eskalerar. Vi vill inte ha det så Stefan Löfvén. Vi vill ha tillbaka det trygga Sverige vi hade tidigare. Vi vill att våra skattepengar skall användas för vår välfärd och vår säkerhet för oss som bor här.

Vi vill ha en återställning av vår grundlag som den var tidigare innan ni i den politiska adeln ändrade den utan att förankra den hos folket. Du har inte tagit ditt politiska ansvar som statsminister utan ditt parti socialdemokraterna har fullständigt svikit oss. Ni är inget arbetarparti längre utan ett islamiseringsparti. Vi har genomskådat detta nu, och nu räcker det.

Du är välkommen att titta in i den icke partiknutna Facebookgruppen "Stoppa Maktmissbruket" för att se vad folket tycker och anser. När detta skrivs är det 3000 medlemmar med i gruppen, och detta på en vecka. Gruppen växer så det knakar och du kommer inte undan med dina lögner längre Löfvén. Folket reser sig och kräver förändring. Nu! Tror du mig inte, kika in och läs vad vanliga människor, rädda och förbannade skriver. Folket skaffar sig kunskap på andra sätt nu och dina allierade i gammelmedia skrattar man bara åt.

På tal om det, vi kräver också en opartisk kritiskt granskande massmedia som inte granskar folket längre utan sådana som dig. Offentliga personer. Vi ser fram emot att den s.k. "opartiska" statstelevisionen SVT och SR börjar leva upp till sitt namn som opartisk. Vi vägrar betala licens till en kulturmarxistisk television.

Låt kvasten gå rejält både i ledningen och bland journalisterna där. Saknas det journalister som inte är vänsterradikala miljöpartister och kommunister får du väl be utländska media sköta ruljansen intill journalisthögskolan hinner reformeras och rensas på kulturmarxister.

Nu räcker det. Stoppa maktmissbruket nu! Avgå och låt oss välja en ny regering som speglar vad folk tycker. Folk som ser och lever i verkligheten. Vi vill inte längre leva i en illusion av demokrati. Vi vill ha äkta demokrati.Vi orkar inte med den politiska värdegrunden längre och åsiktskorridoren i Sverige.

Demokrati kräver ett politiskt samtal mellan de vi väljer att företräda oss, inte isolering av Sveriges största parti, Sverigedemokraterna. Vi kräver att Sverigedemokraterna bjuds in fullt ut till det politiska samtalet då partiet idag har ett väljarstöd på var fjärde väljare. Politik är det möjligas konst och måste vara långsiktig och involvera alla partier. Vi vill känna oss trygga och nöjda och vägrar åse hur vårt land går under tillsammans med andra länder i Europa genom det odemokratiska EU.

Den intellektuella eliten har också kapitulerat och vi är många som undrar, var tog den intellektuella eliten vägen? Som Elöd Santo frågar här.

Den politiska ledningen har ett antal politiska maktmedel för att företräda folkets intressen. Jag upplever att dessa maktmedel missbrukas å det grövsta idag genom sådana som dig, Din rödgröna regering har redan skämt ut oss å det grövsta internationellt. Nu räcker det, och vi vill inte ha ett samhälle där den totalitära ideologin islam, närbesläktad med nazismen, tillåts påverka det offentliga livet över huvud taget. Förstår du inte vad jag menar? Läs här!

Vi vill inte längre skämmas över Sverige, som vi gör nu tack vare din regering, vi vill åter bli stolta svenskar.


Läs också Nasrin Sjögrens berörande och viktiga inlägg i samtiden om ett Sverige som går sönder framför våra ögon här.



Tack för mig!









fredag 7 augusti 2015

Om diktaturens etablerande 1994

Det talas mycket om decemberöverenskommelsen 27/12 2014, men faktum är att den politiska adeln jobbat länge med att etablera den diktatur som nu är ett faktum i Sverige. Jag släpper nu in Peter Lundberg för ett gästinlägg. Han kommer att beskriva bakgrunden till hur Sverige hamnade där vi är idag. En regim som är olaglig och kommit till genom kriminella metoder. Självklart är inte detta hela bilden, men en stor del. Läs detta, för det är viktigt. Det handlar bl.a. om vår nationella säkerhet. Över till Peter:

"I samband med folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap hösten 1994 ändrades den svenska grundlagen, så att Sveriges grundlagsskydd som fri stat togs bort, vilket är förbjudet enligt lag.

Grundlagsskyddet togs bort genom två riksdagsbeslut med mellanliggande riksdagsval 1994.
Redan innan svenska folket hade röstat om medlemskap i EU, så hade den svenska riksdagen fattat det första beslutet om att ta bort Sveriges grundlagsskydd som fri stat. Sveriges riksdag överlät då även beslutanderätt till EU i frågor som rör handel, jordbruk och den inre marknaden (EU-upplysningen, Sveriges Riksdag: "Grundlagen och EU", 10/5 2005).

Trots att det var förbjudet, fattade riksdagen i november 1994 beslutet att upphäva grundlagsskyddet som fri stat. Detta var en form av statskupp. Det är sannolikt det största brott, som någonsin begåtts mot det svenska folket genom tiderna. Alla riksdagspartier, (utom Miljöpartiet, vars riksdagsledamöter lade ner sina röster) röstade för att avskaffa grundlagsskyddet som fri stat.


Därför gäller följande från och med Sveriges anslutning som medlem i EU 1/1 1995: "Principen om EU-rättens företräde innebär, att när det blir konflikt mellan EG-rätten och nationella lagar och regler är det EG-rätten som gäller" (Sekretariatet för Europainformation på Utrikesdepartementet: "Kort om EG" sid. 2, 1993, Stockholm).


I december 2001 lade regeringen fram propositionen 2001/02:72 "Ändringar i regeringsformen - samarbetet i EU m.m.". I denna föreslogs en rad ändringar i grundlagen.

Genom två riksdagsbeslut med mellanliggande riksdagsval beslutade riksdagen i juni och i november 2002, att regeringsformen ska ändras i enlighet med regeringens förslag.


Regeringsformen har ändrats så, att riksdagen ska kunna överlåta beslutanderätt till EU inom ramen för samtliga EU-områden. 


1994 överlät riksdagen beslutanderätt till EU i frågor som rör handel, jordbruk och inre marknad. 2002 utvidgades EU:s beslutanderätt till att omfatta utrikes- och säkerhetspolitik samt straffrättsligt och polisiärt samarbete. Varje beslut om överlåtande av beslutanderätt ska antas av riksdagen med minst tre fjärdedelar av de röstande eller genom det förfarande, som gäller för stiftande av grundlag (EU-upplysningen, Sveriges Riksdag: "Grundlagen och EU", 10/5 2005). 

Men som framgår av regeringsformen kapitel 10:5 får grundlagsskyddet som fri stat aldrig avskaffas. Att detta likväl har skett, är en form av statskupp.

Genom 1994-års och 2002-års beslut har Sveriges riksdag överlåtit beslutanderätten till EU inom ramen för samtliga EU-frågor. Båda besluten strider mot vår svenska grundlag. Dessutom tillkommer att riksdagen gett sig själva rätten att fatta beslut om att överlåta beslutanderätt till EU när helst det passar, utan att tillfråga svenska folket.


EU:s föreslagna grundlag syftade till att föra över ännu mer makt från de enskilda
medlemsländerna till EU. På så sätt skulle en maktelit i fortsättningen ännu mer diktera över varje medborgares privatliv. 


Den föreslagna nya EU-grundlagen har bortröstats och har därför satts ur spel. Folket i Holland och i Frankrike har sagt ett klart nej till den nya EU-grundlagen.

Samtliga EU-länder var tvungna att godkänna EU:s grundlag, innan den skulle kunna börja gälla. Det hade räckt, att bara ett EU-medlemsland hade sagt nej till EU:s nya grundlag för att den skulle förkastas. Den föreslagna nya EU-grundlagen har därför lagts på is i Sverige.


EU:s nya grundlag har fallit, och därför kan även EU:s framtida existens ifrågasättas.


Motsättningarna mellan EU:s medlemsländer har fördjupats. Förutom förkastandet av EU-grundlagen har även EU:s budget skapat stora problem mellan EU:s medlemsländer. 


Romfördraget, Maastrichtfördraget, Amsterdamfördraget och Nicefördraget är den lagstiftning, som sedan 2006 styr EU:s medlemsländer. De över 100 000 sidor lagtexter i dessa fördrag utgör redan nu ett starkt hot mot vår frihet som självständiga nationer. 

Genom dessa lagtexter har EU redan inskränkt medlemsländernas inflytande på viktiga områden. Den nya föreslagna EU-grundlagen, bygger på de gamla fyra fördragen, som idag dikterar oss, tillsammans med ny lagstiftning, som ytterligare förstärker EU som en superstatsdiktatur.

Syftet med EU är att fortsätta att ta makten på så många områden som möjligt från de enskilda länderna. På så sätt förlorar människor möjligheten att kunna påverka sina liv, sin egen vardag och sitt eget lands framtid. EU:s superstatsdiktatur är inte förankrat hos folken i Europa."


Läs vidare om det odemokratiska EU på denna länk och denna. Reflektera sedan över om EU är diktatur eller demokrati?



torsdag 6 augusti 2015

Om makt och förtroende

Makt kan man skaffa sig på två sätt. Man kan ta sig makt på andras bekostnad, utan skrupler över vilka konsekvenser det kan få för andra, eller så kan man få makt genom att man utses av andra att fatta beslut å deras vägnar, eller att tala för dem, alltså att leda.

Om man utses som ledare krävs en relation, ett förtroende, hos dem som utsett dig till att leda, alltså att få makt. Den dagen detta förtroende försvinner, då skall en sund ledare lämna den förtroendepost han/hon fått och låta folket välja en ny ledare.

Att klamra sig kvar vid makten utan folkets förtroende är ett klassiskt modus operandum för en diktator. En diktator ger ofta inte upp makten så lätt då makt innebär många privilegier och ofta en god personlig ekonomi. Förtroendet och ansvaret för de som gett honom/henne makten är sedan länge nedprioriterat och möjligen också bortglömt.

I och med DÖ blev Sverige en diktatur per definition. Något jag skrivit om här. Den sekund 12,9% av väljarna förnekades politiskt inflytande försvann demokratin.

Den fråga Sveriges folk nu måste ställa sig är om vi vill fortsätta att leva i en diktatur eller inte. Dessutom måste vi ta ställning till om vi vill att den antisemitiska nazi-influerade ideologin islam skall få påverka vårt samhälle, våra lagar, vår yttrandefrihet, vår åsiktsfrihet och vårt liv i stort och smått eller inte?

Socialdemokratin har många antisemiter och kan med rätta kallas Svenska muslimpartiet som i denna artikel. Carina Hägg, som hela tiden hade haft rätt, offrades för att hon vågade stå upp för sina åsikter och för de väljare som kallar sig socialdemokrater. Läs här.

Stefan Löfvén har förvandlat Sverige till en politisk sandlåda, något inte hans uppdragsgivare (folket) har beställt.


Han regering var redan vid valet 2014 den svagaste minoritetsregering som Sverige skådat. Hur stort är stödet idag då? Förmodligen skrämmande lågt.

Under den tid som förflutit sedan valet har Stefan Löfvéns regering förbrukat all "Soft Power" Sverige hade internationellt. Hans regering har också fortsatt alliansens linje att nedmontera alla de basfunktioner som en stat behöver i en accelererande takt samtidigt som islamiseringen av Sverige fortgår utan motstånd, snarare statsstödd av regeringen. Något som jag skrivit om här. Jag skiljer på muslimer och ideologin islam, men det gör sannolikt inte du Stefan. Läs här så kanske du förstår. Eller är det valboskapen som lockar mest?

Stefan Löfvén, du är inte min statsminister helt enkelt för att du inte har mitt förtroende och därför att du inte är demokratiskt tillsatt. Du blev statsminister, snarare diktator, genom den olagliga decemberöverenskommelsen och med det pyttelilla folkliga mandat som din regering har och hur du agerar, eller inte agerar, i en tid med makalösa utmaningar för Sveriges framtid så är du någon som förtjänar att avsättas genom att folket återtar makten som du skaffat dig illegitimt.

Stefan Löfvén, vill du inte gå till historien som diktatorn som förstörde Sverige p.g.a. egna maktbegär, se då till att du utlyser extraval nu när riksdagen öppnar igen efter semestern. Du riskerar att förlora makten, men kanske, bara kanske, kan du rädda din heder.

Gör du inte det, får du ta konsekvenserna för folket börjar tröttna på diktatur och islamisering. Ditt förtroende är historiskt lågt, ditt parti är på väg att utplånas och folkrörelsen heter idag Sverigedemokraterna, inte Socialdemokraterna. Det är SD som vill ha den politik som ditt parti tidigare stod för. Ditt parti vill bara sänka Sverige så fort som möjligt och införa Sharialagar. I alla fall är det så din politik framstår.

Tage Erlander lär väl rotera i sin grav över hur du leder, eller snarare kapat makten, i Sverige.

Det är ditt val nu Stefan och det är din heder, ditt förtroende och hur du skall omnämnas i historieböckerna som det handlar om. Inte vad en bloggare som jag skriver. Det glöms snart. Vad du gör, eller inte gör, lär dock inte glömmas.

Får jag påminna dig om ditt ansvar trots att du som diktator inte längre är intresserad kanske? Läs här.


onsdag 5 augusti 2015

Om en politikers ansvar

Dags för ett nytt gästinlägg. Denna gång av Rune Söderlund. Över till Rune:

En politikers ansvar

Den som utifrån ett politiskt handlingsprogram söker förtroende från väljarna och vill företräda dem i församlingar på riksdags, landstings och/eller kommunal nivå har också ett ansvar mot dem han, eller hon, företräder. Det ansvaret innefattar att den valde politikern (P) skall utföra sitt värv på en rimlig kompetensnivå och söka lösningar på de problem som uppstår utifrån det handlingsprogram som fick väljarnas förtroende.

I andra länder, vi behöver inte gå längre än till Sveriges närmaste grannar, tar också P ett sådant ansvar.

De kan anse att väljarna ställt dem inför en besvärlig utmaning då det gäller att skapa handlingskraftiga regeringar men jämkar ändå samman skilda meningar, de ger och tar men smiter aldrig ifrån sitt politiska ansvar.

Det kräver naturligtvis mod, kompetens och förhandlingsskicklighet. Egenskaper som politikerna i våra grannländer besitter men som tydligen är brist-varor i Sveriges riksdag.

I uppenbar beslutsångest och rädsla för att diskutera konkreta politiska frågor med andra partier (SD) kastar M, FP, KD, och C in handduken redan från början och träffar hellre överenskommelser med den naturliga motparten där man garanterar att inte driva sin egen politik, eller ens rösta på egna budgetförslag.

Är det att representera den egna väljarkåren på en rimlig kompetensnivå? Även om de politiker som träffat DÖ känner nöjda med det beslut som fattats torde majoriteten av deras väljare anse att de agerat på ett sätt som inte främjar väljarna eller deras intressen.

Det har kanske gjort arbetslivet lite lättare för de valda ombuden men uppfyller inte kravet på en rimlig kompetensnivå.

Regeringsformen

Regeringsformen (RF) utgör jämte successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen de svenska grundlagarna.

RF säger beträffande statsskickets grunder;  (1.kap. 1 §) ”All offentlig makt utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.”

Riksdagens ställning och legitimitet grundas på att den är folkets främste företrädare.

Riksdagsmännen representerar således inte främst sig själva eller sitt parti. De representerar folket. Sveriges riksdag är i sin sammansättning en representativ spegling av det svenska folkets åsikter, de beslut som nu fattas är det inte.

Det är väl känt att en majoritet av riksdagens ledamöter genom December-överenskommelsen (DÖ)  har beslutat frångå de åsikter de utgav sig för att verka för i valrörelsen. De representerar således inte längre folket utan enbart sig själva och sitt parti. Kan man i längden upprätthålla en överenskommelse vars syfte är att frångå grundlagens principer om ett parlamentariskt styrelseskick som speglar folkviljan och vad blir i så fall priset för detta ?

tisdag 4 augusti 2015

Om vänsterns sista strid

Hanna Gunnarsson (V) skriver här att "SD är ett rasistiskt parti som sätter människor mot varandra."
Sen skriver Hanna Gunnarsson "hälften av våra affischblock förstörs varje 1 maj. Rasistiska budskap ska tas bort, de ska inte finnas helt enkelt"
Har hon fått diagnosen schizofreni? Eller är det så att hon har kommit till insikten om vad kommunismen står för och vad denna vidriga ideologi innebär?
Hon är en ganska typisk representant för vänsterns (dit räknar jag även alliansen i och med DÖ) intellektuella talesmän. De är så "intellektuella" att det inte går att föra ett sakligt samtal med dem.
Hursomhelst, nu är Hanna Gunnarsson polisanmäld av SD, vilket är bra. Jag vet inte vad SD:s mycket smarta annonskampanj, som fick leva ett dygn kostade, 50 000 SEK kanske? Sen revs den ned av en vänsterpöbel bestående av antidemokrater, uppmanade av densamme Hanna.


Rubrikerna i vänstermedia blev många och antidemokraternas dåd hyllades i vanlig ordning. Men som Sverigedemokrat tackar jag Hanna och alla andra vänsteraktivister för detta. Säg att partiet betalade 50 000 SEK för utsmyckningen i Östermalms tunnelbanestation (min gissning) men vi fick uppmärksamhet i media värd miljoner. Och några till procent väljare på köpet. 
Det är bara att tacka och ta emot. Här är SD Stockholms stad originalinstallation i rulltrappan. För partiet var detta väl investerade pengar och det var inte installationen som sådan som var den viktiga, utan gratisreklamen i media.
Folk är less och förbannade på tiggarna, så det är inte svårt att gissa hos vilka sympatierna ligger i denna fråga.
Jag väljer att citera Dick Erixon om detta. Läs här för originalartikel: 

"SD utmanar maktelitens bubbla
Sverigedemokraterna har hela tiden talat till folket. De gamla partierna spelar det gamla spelet och riktar sig till varandra och till den så viktiga journalistkåren. De svävar ovanför i piruetter som blivit fullständigt meningslösa (som Anna Kinberg Batras förslag om att i pass stämpla “får ej åka till Syrien”). SD:s strategi är att stå i myllan hos folket. Det kan bli oöverlagda, klumpiga och inte helt sakliga inlägg. Men vem bland svenska medborgare gör inte fel ibland? Till och med felstegen har gynnat SD, eftersom de visar att de är mänskliga. De gamla partierna är tysta och slutna till dess de har ett exakt och avgränsat svar som är oantastligt och därmed också kallt, snustorrt och beräknande. Det ökar avståndet mellan politiken och väljarna ytterligare. Redan Tage Danielsson sjöng om att han ville se politiker som var människor mer än åsiktsmaskiner.
På detta sätt går SD också förbi medievänstern, som länge varit dörrvakten som kunnat stoppa allt det man inte gillar. När jag talar med politiska makthavare i min generation är det tydligt hur observanta de är på hur medierna kan reagera på deras utspel. Budskap anpassas till DN:s och SVT:s redaktioner mer än till folket. Jag får intrycket av att de är så rädda för journalister att de glömmer bort att deras tillrättalagda utspel inte når ut till folket.
Nu fattas bara att folkpartister går ut och kritiserar SD:s lilla reklamkupp på Östermalmstorgs tunnelbanestation för att aktionen ska bli en total succé. Då har de borgerliga suddat ut skillnaden mellan kulturvänstern, medievänstern och sig själva. Då visar SD återigen att det bara finns ett oppositionsparti i Sverige, dem själva.
Slut citat Dick Erixon. 

Gunnar Olofsson spinner vidare på samma tema, och jag väljer att citera även honom:

När jag nu ser reaktionerna på att partiet köpt reklamplats i en enda tunnelbanestation i Stockholm, blir det tydligt hur Sverigedemokraterna vänder sig till folket, till “Svensson” i vardagen, till de enskilda väljarna. Och inte till de etablerade samhällslagren inom politik, media och kultur.
Det blir nu uppenbart hur dessa samhällets övre skikt finns i en bubbla.
Etermediernas nyhetssändningar fylls med upprördhet mot reklamen och tidningarnas fyller sida upp och sida ner med indignation över SD:s tilltag. På SVT meddelar man att protestdemonstration är utlyst och alla medier meddelar att man på Facebook kan ansluta sig till protesterna.
Det finns ingen hejd på hur medierna förstorar denna protest mot att ett politiskt parti köpt reklamplats på en tunnelbanestation, och om jag fattat rätt: vid endast en nedgång av flera till en station. Det är som att hela medie- och kulturvänstern på Södermalm står upp som en hen och hytter med näven.
En aktivitet som föga berör de miljontals av människor som finns utanför denna bubbla.
SD retar på ett extremt skickligt vis upp eliterna. Dessa etablissemang visar nu sitt sanna ansikte: demokrati är bra, men bara om vi får bestämma vad som får diskuteras!
SL som sålt reklamplatsen försvarar sig med att det är ett demokratiskt fattat beslut att politisk reklam är tillåten så länge den inte bryter mot någon lag.
Återigen ett knockoutslag mot trovärdigheten för det högljudda larmet från etablissemangen om att SD får annonsera. Vissa partier ska få annonsera, men det är inte okej för andra som inte tycker som vi. Och då har man inget emot att bryta mot demokratiskt fattade beslut.
Men viktigast: reaktionerna bekräftar det allt längre avståndet mellan väljarna och etablissemangen. Eliterna försvarar tiggeriet, försvarar den ohållbara flyktingmottagningen, försvarar och idoliserar nyanlända “poeter” som hatar Sverige, står för att svensk kultur och tradition är skit medan alla andra kulturer är värdefulla. Mot detta etablissemang finns det bara en rörelse som står upp.
Sverigedemokraterna vänder sig konsekvent och uthålligt till den enskilde svenske väljaren. Man skiter i att man utestängs från etablissemangens finrum. Det är väljarna som ska lyfta in dem där. Om Åkesson blir minister blir det intressant att se om Nobelkommittén utestänger honom från Nobelmiddagen.
Nobelkommittén förstår lika lite som övriga etablissemang att de agerar ungefär som kungamakten i början på 1900-talet, då de motsatte sig demokratin och småfolkets inträde på statsmaktens arena.
Motståndet mot Sverigedemokraterna är det som driver upp deras opinionsstöd. Inte därför att folk skulle vara rasister eller främlingsfientliga, utan därför att de är det enda alternativet om man tröttnat på den politikerklass som är sig själv nog. Som inte bryr sig om vardagsproblem. Som upprörs mer över en laglig affisch i en tunnelbaneuppgång än om arbetslösheten, bostadsbristen, oron inför globaliseringen."

Slut citat Gunnar Olofsson.

Gunnar fångar det hela väl i dessa rader. Motståndet mot oss är det som driver upp vårt opinionsstöd, Givet att folk som lever i verkligheten bokstavligen kliver över problemet varje dag på stan. Som tvingas läsa på sociala medier (då gammelmedia mörkar) att Sverige är på väg att förvandlas till ett U-land och till ett nytt Beirut som ingen normalt funtad människa vill lämna över till våra barn och barn-barn.

I vänsterns flum- och drömvärld finns ingen verklighet. Bara en ideologi som borde vara stendöd sedan industrisamhället försvann. Klasskampen är nu ersatt med vurmande för islamism och antisemitism, något jag skrivit om här, då dessa snabbt kan bidra till att bryta ned samhället och orsaka den av vänstern så hett eftertraktade samhällskollapsen. Vänsterns våta dröm.

Cristian Herrera skriver om hyckleriet i vänstern under rubriken "tala gärna sanning så länge den inte svider" här

Jag avslutar detta inlägg med att än en gång citera Lotten Ekström som ironiserar över läget i Sverige med denna text:

"Idag ska jag åka till Finland.
Ett av de mest rasistiska länder vi har.
Ett land som värnar om sitt eget folk, ser till att sjukvård, skola, omsorg och åldringsvård fungerar.
Ett land som låter pensionärer få återbetalning på sina surt inarbetade skattepengar genom att ge dem en skälig eller till och med god pension.
Ett land som prioriterar sin egen befolkning före människor från arabländerna, eller Somalia (som är ett av Världens fattigaste länder, med övervägande delen analfabeter, och ett land som fick ett skriftspråk först 1972) som smugglats hit. 
90% av dem är bedragare, då de slängt sina pass på vägen, för att mörka sin identitet och utge sig för att vara någon annan än den han/hon är (Vilket är ett brott för alla andra människor i Sverige, än just de s k "flyktingarna").
Ett land där man inte har ungdomar som vandaliserar biblioteken eller bränner bilar.
Ett land där man är stolt över att visa sitt ursprung och sin kultur.
Ett land som ligger i topp i PISA-undersökningar år efter år, p.g.a. sina fina skolresultat.
Ett land där våldtäkterna ligger långt, långt under plats nummer 2 i Världen och plats nr 1 i Europa, där Sverige befinner sig, (by far).
Ett land som inte har 55 NO-GO-areas där varken Polis, Brandkår eller Räddningstjänst kan åka in utan att riskera livet för att de blir bombarderade med stenar, ofta i gatstensstorlek.
Ett land som inte är fredsskadat som Sverige.
Kort och gott:
ETT EXTREMT RASISTISKT LAND.
Det är allt en jävla tur att man inte är Finländare. Gud vad man skulle skämmas över sitt land."
Kulturrelativism är ett jätteproblem för Sverige. Där finns en direkt koppling till vänstern (igen). Lotten skriver vidare om detta så här:

"Kulturrelativismen är en -ism som andra -ismer. D.v.s. den bygger på en ideologi som inte har någon verklighetsförankring.

Kulturrelativism är vad som lärs ut i landets skolor och universitet. När jag gick på lärarhögskolan fick jag t ex lära mig att det inte finns bättre eller sämre kulturer utan endast OLIKA kulturer.

Att lära ut en sådan kunskap är som att lära ut att nazism är lika bra som kristendom, eller vanligt bondförnuft och vanlig empatiförmåga.

Islam i sin rena form är ingenting annat än jämbördig med nazism, i sitt förtryck av kvinnor, i sitt förtryck av oliktänkande och i sin vilja att döda alla som inte har den rätta tron inom islam.

Att kalla detta för likvärdigt med t ex Kristendom eller Buddhism, eller varför inte ateism, där man värnar om alla människor på Jorden oberoende av religion, och att som lärare på våra skolor lära ut detta är ingenting annat än kriminellt".
Lottens texter är mycket tragiska då de pekar på hur mycket vänstern vansinne har tillåtits förstöra av vårt land och av våra högskolor och universitet.

SVT är helt korrupt, och är inte ett smack "opartiskt" snarare en kommunistisk megafon (ja, (MP) är ett kulturmarxistiskt parti)) vilket innebär att uppsägning av TV-licensen och att kasta ut TV:n är ett bra val
.

Men nu är det snart slut på detta, vad vi ser nu är vänsterns sista strid. De redaktionschefer och journalister på SVT och i annan gammelmedia som låtit detta folkbedrägeri ske och deras journalister kan snart ganska säkert få äntligen ansluta sig till de älskade romska tiggarna då de äntligen blir av med jobbet till förmån för seriösa journalister.

Senast i November 2015 är vi Sveriges största parti och decennier av att leva i vänsterns strypgrepp går äntligen mot sitt slut.

Socialdemokratin är död, vilket jag skrivit om här.

In kommer en socialkonservativ kraft (alltså mer än ett parti), Sverigedemokraterna, med både vilja och förmåga (genom kraften i en folkrörelse) att påbörja återuppbyggnaden av Sverige och bekämpa vänstern, brottsligheten och islamisterna.

Ge inte upp kära läsare. Vår tid kommer. Vänsterns tid är snart ond historia. Just nu lever vi dock i pöbelväldets tid, som Mons Krabbe skriver om här,